Tandamalgam

Amalgam är ett fyllningsmaterial som har används för lagning av tänder i över 200 år. Det är mycket hållbart och håller i cirka 40 år och är billigt att framställa. År 2009 blev amalgam i Sverige förbjudet att användas vid lagning av tänder. Det berodde dels på att kvicksilver är ett av de farligaste miljögifterna och det utgör ett hot både mot miljön och mot människors hälsa.

Medicinsk skribent: Rebecca Karlström
Visa tider i mitt område
Du kan själv söka och filtrera efter lediga tider via vår söktjänst.
Vi har anslutna tandläkare över hela landet!
Två tänder tandamalgam

Bild på två tänder som lagats med amalgam

Vad är amalgam?

Amalgam är en legering som används för att reparera skadade tänder. Amalgam innehåller kvicksilver, silver, tenn, koppar och möjligen zink, minst hälften är kvicksilver.

På 70-talet användes amalgam som mest och användes vid all typ av tendens till hål, vilket i dag visat sig vara onödigt eftersom många hål kan hållas oförändrade med rätt tandvård. En lagning kan tyckas vara liten men under 70-talet användes hela 2 ton kvicksilver inom tandvården varje år – bara i Stockholm.

Det har debatterats flitigt kring amalgam och amalgamförgiftning, om vissa besvär kan kopplas till just amalgam. Det rör sig om besvär såsom yrsel, att man får led- och muskelvärk samt tarmstörningar. Det kan också finnas personer som får allergiska besvär av amalgam. Det pågår dock fortfarande forskning kring ämnet.

Hur går det till att ta bort amalgam?

Om man kommer fram till att fyllningen måste göras om borras och avlägsnas hela tanden och ersätts oftast med komposit. Att ta bort fyllningen innebär att kvicksilvret kan frisättas i form av ångor och spån, därför är det väldigt viktigt att amalgamet borras bort i stora bitar och att tandläkaren använder en sug för att fånga in både ångor och spån.

Dagens material

Dagens moderna tandfyllningsmaterial som komposit och glasjonomer har fördelen att de lättare fäster på tanden, det innebär att mindre tandsubstans behöver avlägsnas. Dagens material är dock dyrare att framställa och håller inte lika bra.

  • Kompositer är det billigaste som används i dag. Kompositer består av två komponenter ungefär som ett lim. Materialet härdas antingen kemiskt eller med ett speciellt ljus.
  • Keramiska fyllningar är de bästa, men betydligt dyrare än kompositer. Keramisk fyllning tillverkas innan det appliceras på tanden och därefter sätts det på plats med cement.

Hur ser det ut i andra länder?

Efter den debatt som pågått kring amalgamet i Sverige och dess förbud förknippar många amalgam med något som användes förr i tiden. Men amalgamfyllningar med kvicksilver (dental amalgam på engelska) används fortfarande i många andra länder vid tandvård (dentistry), bland annat i USA, Kanada och grannlandet Finland.

Alla EU-länder har förbundit sig till en konvention, vars mål är att minimera och i den mån det är möjligt helt eliminera kvicksilverutsläpp orsakade av människor.

 

Svar på vanliga frågor

Här kommer några vanliga frågor från patienter kring amalgam.

Fråga 1: Vad ska jag göra om jag har tandamalgam från tidigare behandling?

Svar: Om du inte har några besvär av den så är det bästa att låta den vara. Om du har många amalgamfyllningar kan det vara klokt att du besöker tandläkaren som kan rådgöra kring vilka alternativ som är bäst lämpade för dig. Finns alltid en risk att tanden skadas om amalgamen avlägsnas.

Fråga 2: Hur farligt är tandamalgam?

Svar: Det är inte farligt i små mängder men man har sett att de personer som har amalgamfyllningar också har högre halter av kvicksilver i kroppen. Det är inte klarlagt hur det i långa loppet påverkar individerna. Har man högre halter av kvicksilver tror forskare att det finns en risk att det kan påverka kroppen negativt.

Fråga 3: Borde jag byta ut mina amalgamfyllningar?

Svar: Det är en fråga som du måste ta ställning till i samråd med din tandläkare. Förutsättningarna ser alltid lite annorlunda ut för varje individ. Rent generellt byts inte fyllningar som är hela och som du inte besväras av. Att byta ut en fyllning – särskilt en fyllning med amalgam – innebär nämligen alltid en risk för att tanden samt närliggande tänder ska skadas.

 



ID skribent och granskare
Skribent och granskare

 
 
Publicerad: 2021-05-05
Senast uppdaterad: 2021-05-05
Medicinsk skribent: Rebecca Karlström
Faktagranskare: Sepide Hajitaheri, Farmacie kandidatexamen, Uppsala Universitet
Ansvarig utgivare: Sepide Hajitaheri, COO